I väntans tider

nej precis, inget är som i väntas tider, men just nu tar jag en dag i taget. Jag längtar oerhört mycket efter vårat barn, något otroligt! Jag har haft rätt mycket känningar att det kan finnas en chans att det startar, men man ska inte hoppas för mycket. Förvärkar, sammandragning och bitar av slemproppen började lossna redan för snart 2v sedan. Detta behöver ju inte betyda att han vill ut nu, men snart..och i vilket fall som helst så är ju 2dec väldigt snart. Men själv hoppas jag på att han kommer i slutet av november, detta kan man ju alltid spekulera i, men han kommer när han är redo.

Skulle bara slänga in ett snabbt inlägg, nu ska jag lägga mig igen, förvärkarna är inte sköna, och bebis trycker på lite här och var.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0