ååh

2010-10-30 | 11:39:00

skriver mer sen...


Nu har jag gjort något...

2010-10-21 | 14:39:29

Något som har fått mig att öppna upp ögonen lite. Jag har alltid varit en människa som velat ha allting, jag har aldrig nöjt mig med att ha det gamla..iaf inte sen jag flyttade hemifrån. Pengarna sprang sin väg samma dag som dom kom in på kontot.

För ungefär två år sedan hade jag några jobb, tjänade en del pengar..äntligen, då kunde jag köpa vad jag ville, nästan! Samtidigt vart jag väldigt bortskämd utav min dåvarande pojkvän. Jag köpte massor av kläder, MINST två tröjor i veckan, köpte min en helt ny cykel som jag alltid önskat mig, jag levde som en gud! Min dåvarande pojkvän gav mig, en ny data, en ny kamera..BARA för att jag ville ha det. Hur bortskämd va jag inte? Men detta har gjort mig till den jag är idag. Jag kan inte förstå dom som faktiskt klarar sig på pengar som endast räcker till mat. Detta är hemskt, jag vet!

Men för några veckor sedan bestämde jag mig för att sälja min ögonsten, nämligen min cykel..den jag slitit för att kunna köpa, är grymt ledsen för att jag måste sälja den. Även idag, tog jag nog mitt största beslut, sålde både min älskade data och mina högtalare. Det låter sjukt hur en människa kan vara knuten till sina saker så här som jag är..men jag har så många minnen. Men nu har jag förstått att man inte kan vara så saklig som jag är, saker är inte allt..kärlek och mat på bordet..har jag det, då är jag lycklig.

Som sagt, jag kan önska mig nytt sen, när jag känner att jag vill ha det.

Nu är jag lycklig, jag väntar barn med världens bästa kille och vi har det vi behöver..varandra. Jag behöver ingen data för att vara lycklig.

Aja, detta låter som ett sjukt inlägg för er, men för mig så är detta ett stort steg i mitt nya liv. Ska vänja mig av vid att sitta vid datan, och istället vara med social.

Har även påbörjat en ny vecka utav min graviditet, nämligen v35. Det närmar sig, och snabbt går det!







En läxa om arbetsmoral

2010-10-21 | 14:10:36
En kalkon snackade med en tjur.
"Jag skulle så gärna vilja komma upp i toppen, men jag orkar inte", suckade kalkonen.
"Tja, varför tar du inte och äter lite av min skit", svarade tjuren.
"Den innehåller massor med näring."
Kalkonen pickade lite i skiten och upptäckte att den faktiskt gav honom ork att ta sig upp på första grenen. Nästa dag, efter att han ätit lite mer skit tog han sig upp till nästa gren. Slutligen, efter en tid, hade han tagit sig upp i toppen och satt och kråmade sig. Självklart blev den tjusiga kalkonen snart upptäckt av en jägare som tog fram bössan och sköt ner den.

Sensmoral: Att äta och prata skit kanske kan hjälpa dig upp till toppen, men det kan inte hålla dig kvar där.

RSS 2.0